Vi möttes upp i Hongdae för att äta middag. Förutom vi tre tjejer var även Fredrik med och två andra killar Fredrik och Walter. Precis när alla skulle lämna sina hem för att ta sig till träffpunkten kom ett galet skyfall. Fredrik och Walter bor i norra Seoul där det är rätt kuperat vilket slutade med att de fick vada fram med regn till knäna på vissa platser. Fredrik och jag klarade oss ganska bra men när det regnar så tokmycket hjälper inte paraply eftersom det regnar in från alla håll och stänker upp från gatan på benen.
Hur som helst så hade vi riktigt roligt i fredagskväll och snurrade runt i området på barer och klubb till klockan var sent. Då fick Ida en bra idé att jag och Fredrik skulle följa med hem till henne och träffa hennes man (de gifte sig för en vecka sedan). Han hade inte kunnat följa med tidigare på kvällen eftersom han var tvungen att jobba, korean som han är=).
Det var mysiga och trevliga nattimmar, hemma i vad som kändes som ett riktigt koreanskt hem, innan vi på morgonen åkte hem och kröp ner i sängen.
Lördagen och söndagen var väldigt stillsamma. Mycket regn bidrog till att vi höll oss inne med några små utflykter i närheten bara. Ganska nära där vi bor finns en gigantisk bokaffär på flera källarvåningar som dessutom har massvis med utländsk litteratur. Vi spenderade ganska lång tid i bokaffären som dessutom ligger bredvid vårt favorit mexikanska ställe Dos Tacos. Här avnjöts en mycket smarrig måltid.
Igår var det Swea Starbucks som vanligt och jag och Ida hade bestämt att gå dit. Som vanligt väldigt trevligt! Efteråt hade vi storslagna planer att gå till ett hotell som ligger precis på huvudgatan i Itaewon och träna och gå på spa. Superduktiga var vi och tränade både kondition och gym i över en och en halv timme men något spa blev det inte. Både jag och Ida hade en känsla om att Hotell Hamilton hade sett sina bästa dagar och att spa görs helst i en lokal som inte skriker efter sanering (lite överdrivet kanske). Istället bar det iväg till kanske den bästa Thailändska restaurangen som jag någonsin ätit på. My Thai slår till och med Green Mango i Malmö. Jag och Fredrik hittade dit för ett tag sen och nu tog jag med Ida dit. Strålande god lunch som visade sig bli en riktigt lång och lyxig lunch.
Eftersom personalen gillade oss fick vi extra mat och tillbehör och så bjöd de på vin. Extra imponerade blev dem när Ida pratade koreanska. Det är helt underbart att hänga med Ida. Efter ett drygt år i Seoul pratar hon flytande koreanska och det är så häftigt. Efter tre timmars lunch visade Ida mig en matbutik som säljer mat från hela världen.
Det var såklart ganska mycket amerik- anska grejer eftersom basen ligger i närheten men jag blev hur lycklig som helst när jag hittade tyskt fulkornsbröd! Wii, ostmackor med gurka fick jag till frukost idag, dock inte den perfekta osten=) Hittade även dansk yoghurt vilket är det samma som fil och tacokrydda.
Nästa gång blir det mer inhandlat med då får jag ta med mig bärhjälp. Efter matshoppingen avslutades dagen med en god kopp kaffe. Måndagen som skulle innehålla fika med Swea och träning till lunch blev betydligt längre och mycket roligare än vad jag kunde ana!Idag ska jag fika med Chloe som är tillbaka från USA klockan ett och klockan fyra ska jag träffa Ida och Caroline. Nu ska jag kika på min första uppgift i arbetsrätt!
Vi var bland annat på ett ställe som just heter FIKA och som serverar svenska delikatesser så som kanelbullar och semlor. Menyn stod dels på svenska men var lite haltande här och där, vilket var rätt roligt. Hur som helst har vi tre tjejer många planer vad vi ska göra framöver! Att träffa Ida och Caroline gav mig massor av ny bra energi.
På kvällen var jag och Fredrik och tränade och sedan tog vi med oss Jens och åt på ChickenStar som ligger i vårt hus. Över förväntan!
Typiskt koreanskt! De störtregnar men folk sitter ändå utan för affären,liknande Pressbyrån, på plaststolar och tar de lugnt! Detta är precis utanför vårt hus! På kvällarna/nätterna sitter där människor som dricker öl/sojo och äter nötter:)
Regnig dag igen och Fredrik är en tur i Japan. Han kommer hem ikväll igen! Nu är jag till slut registrerad på alla mina kurser efter mycket användarnamn, lösenord och nycklar. Får dock se om jag läser kursen Kompetensförsörjning och planering av kompetensutveckling på Malmö Högskola.Jag vill hemskt gärna men litteraturlistan är maffig vilket är ett problem då det är lite svårt att få hit 21 böcker på ett smidigt sätt, samt alldeles för dyrt.Jag har ändå studerat under lång tid och därifrån är jag van vid att man kanske har fem böcker per kurs. Men det här är för mycket?!
Inte konstigt att studenter är fattiga. Vissa böcker kostar över 500kr. Jag har i alla fall mailat kursansvarig för att höra om det verkligen kan stämma. Det är en halvterminskurs på distans. Hugger tag i pension och försäkringen ordentligt nu tills kurserna börjar på måndag. När boken är utläst mina unga vänner....då ska vi prata=) 
Jag skäms över att berätta att jag och Fredrik blir sämre och sämre på att äta koreansk mat. Galbi, grilla inomhus är fortfarande en favorit, men all den här kimchin (bilden), Nej, det kommer jag aldrig lära mig att gilla. Jag har börjat sammanställa en liten lista på vad min mamma och pappa ska ta med sig när de kommer hit. Jag avslöjar mer av den om några dagar.
Jag såg fram emot en stor gryta med musslor och jag blev inte besviken. De serverade musslor precis så som jag vill ha dem och det var supergott. Dit ska vi gå igen så snart musselsuget kommer tillbaka. Efteråt letade vi efter ställe att ta en öl på.
Vi hamnade på en bar där vi kastade pil och de visade sig att Fredrik hade en oanad pilkastar- talang (även om vi andra var lite bekymrade då han kastade med båda händerna).
Idag jobbar jag och Fredrik ifrån ett mysigt café! Fredrik är mycket koncentrerad och jag njuter av att få tillbringa lite tid med honom, en iskaffe och en belgisk våffla!
Det blev inte poolen idag då jag tyckte att de var alldeles för molnigt.
Men som sagt Itaewon är Itaewon och innan vi ens hade fått beställa hade vi funnit två nya vänner som sedan skulle bli våra kompan- joner resten av kvällen. Jag kommer inte ihåg om jag berättat om de surrande helikoptrarna tidigare. Hur som helst så flyger här omkring stora svarta helikoptrar som passerar vårt område då och då. Innan jag förstod att de har någon typ av rutt, började mitt hjärta alltid slå lite snabbare eftersom läget är lite skakigt här från och till.I vilket fall så är de här två killarna som vi träffade amerikanska helikopterpiloter och det är dem som har trakasserat!? mig med oroskänslor från och till. De flyger vars tre gånger/vecka i en cirkel runt Seoul för att vakta något viktigt som jag faktiskt inte fick riktigt rätt på. Numera kommer jag vinka åt de svarta helikoptrarna. Jag hoppas bara att de inte glömmer att de vid ett tillfälle lovat Fredrik att vi skulle få en åktur. Haha, vi får väl se!
Jag har ju varit helt förvirrad över alla bussar här i stan och tyckt att deras linjenummer verkat helt osamman- hängande och inte alls logiska. Men nu har vi fått reda på något mycket smart angående dessa bussar. Först av allt går bussarna olika långa turer beroende på färg, precis som hemma, grön och gul. Dock är korta turer gula sedan kommer grön, blå och röd. Beroende på vart de går ifrån har de en siffra och vart de ska har de en annan. Jättesmart, om man kan alla områdens nummer då!
Igår var jag och shoppade. Kläder, blommor, mat och vin. Helt omöjligt det här med storlekarna. Jag var på H&M för att handla en bh och lite baskläder. Lättare sagt än gjort. Jag hittade två bh:ar i min storlek, alla andra var i ministorlekar 65A. Till sist hittade jag även vita t-tröjor som inte var i storlek 32 eller 34. Inte helt lätt de där även om man går till sitt hära H&M. Vi ska inte tala om mina gigantiska fötter, stlk 37-38. "Very big"
Sedan gick jag och handlade det som jag mindes skulle vara i en boeuf bourguignon. Hur förklarar man för en korean som inte pratar engelska i köttdisken att man vill ha ett kött som passar till grytor. Jag lyckades inte men kom ändå därifrån nöjd med ett bra stycke kött. Fredrik blev jätteglad när han kom hem från Japan och en fin boeuf stod på bordet (hej på dig housewife). 
En bra sak som jag funderat över som borde finnas I Sverige, förutom paraplyinplastningen och 
Jag är så otroligt nöjd med Tokyoresan! Där är hur mycket att se och göra som helst och jag hoppas att jag får möjligheten att åka dit igen och igen och igen. Först av allt vill jag slå hål på myten om att det är så vansinnigt dyrt i Tokyo. Klart det är dyrt men det är det överallt om mangår på fina restauranger med fina recensioner, dricker drinkar på de mest hippa barerna eller vill bada i en av Tokyos få utomhuspooler på ett fyrstjärnigt hotell. MEN vill du inte spendera mer än vad du gör en ”vanlig” dag/kväll/utgång i Sverige är detta absolut inga problem. Du behöver inte åka ut på vischan för att hitta normala priser på mat, dryck och shopping. Flera gånger har jag faktiskt förvånat mig själv och upplevt Tokyo som billigt. Kaffe kostar inte 80kr som jag har läst i flera guider. Vart vi än köpte kaffe (förutom på hotellet) kostade de runt 300Y, vilket är ca 25kr. Kaffe i Sverige kan absolut kosta närmare 45kr om man vill ha en extraespressoshot i. Vatten som man behöver i mängder när det är 36 grader kostar 100Y, dvs ca 8.50kr och inte Pressbyråns 18,90kr. En lunchpasta på en italiensk restaurang mitt i Shibuja kostade 450Y, 38kr och inte som Vespas för 80kr. Shopping är förhållandevis billigt om man inte tvunget ska shoppa på de europeiska eller amerikanska kedjorna som till exempel Zara. Men varför vill man göra det när de finns så många härliga japanska märken och butiker? Jag tycker Tokyo har fått en taskig stämpel på sig att det ska vara tokdyrt men som ni förstår håller jag inte med om detta.
Människorna i Tokyo är mycket mer västerländska än i Seoul och är mer vana vid oss utlänningar. Det är inte någon som fnissar när man kommer in i butiken eller på restaurangen och ingen tittar upp och kikar undrande på en på tunnelbanan. Det är väldigt skönt! Japanerna är mer egna. De kör på sina stilar och subkulturer när Koreanerna i stort sätt är som vi svenskar. Alla klär sig lika dant och vill hellre smälta in än vara uppseendeväckande. Ska skriva om fler skillnader mellan Seoul och Tokyo när jag får tid.
Det allra bästa sättet tycker jag är Yamanote line som går över jord i en cirkel kring de mest centrala delarna och är otroligt turistvänlig. Sen finns de även den vanliga tunnelbanan och den var klurig på sina håll. Några linjer var skapligt informativa men här finns en del linjer som jag knappt tror japanska turister förstår sig på. En Lonely planet guide, en karta över tunnelbanan på japanska och en Iphone app med engelsk metrokarta krävdes samt en hel del förvirrat kroppsspråk som lockade till sig vänliga japaner innan jag nådde mitt första delmål Asakusa (inte Akasaka, hur kunde jag ta fel på detta). 
I området finns 
Det förväntar man sig inte och det gör en förvirrad eftersom man är på väg till en av stadens mest populära turistattraktion. Tyvärr var det mesta av den stora fina parken och palatset instängt bakom murar och är endast öppet för allmänheten två dagar om året, detta var inte en sådan dag.Sara 1: Visste du att de har sköldpaddor i kanalerna här?
