En bra dag i Seoul!

Idag har det varit en mycket bra dag! Lugnt imorse med lite fix och trix inför Tokyo och Fredrik agerade kock och lagade till en riktigt härlig…ägg och baconfrukost. Jag har lite svårt med så mycket bacon på morgonen. Jag är lite kräsen på morgonkvisten har jag märkt. Trodde faktiskt inte det men nu är det nog bekräftat. Helst önskar jag Moccamasterbryggt Zoegasskånerostkaffe=) med lättmjölk i, två mörka eller ljusa smörgåsar med prästost och massvis med gurka. Sedan toppar jag gärna med lite krasse och aromat. Jag ser vad jag skriver…så specifikt=) Hur som helst finns varken bryggkaffe, ost eller bröd som inte smakar sockerkaka här, så jag knaprar så gott jag kan på mitt bacon och tänker att jag i alla fall står mig bra på frukosten! Fredrik njuter dock av varje härlig frukosttugga!

Jag ringde Chloe (den ameri- kanska tjejen som jag fick kontakt med via Louise som vi mötte på basen 4 juli) och vi bestämde att vi skulle ses vid Sinsa station för att äta lunch. Chloe hade aldrig varit i de trakterna och såg fram emot se de mysiga restaurangerna och butikerna som fyller gatorna.Det var hur trevligt som helst och vi hade riktigt roligt.

Hon är superhärlig och jag tror vi kommer ha mycket roligt tillsammans. Jag oroar mig alltid för att min engelska ska sätta stopp för mig men jag börjar inse att jag faktiskt är ganska så säker på språket trots allt. Det gäller att lita på det bara. Jag fick massa härlig energi av att träffa Chloe och även ifrån middagen med glada Åsa ilördags. Härligt att skaffa sig vänner. Det är verkligen inte så självklart som man tror. Jag tror alla som pluggat i Lund eller liknande är riktigt bortskämda med just detta.

Ikväll har vi varit och lämnat Sinsa (hunden är döpt efter det mysiga området) på hund- hotellet. Vi åkte taxi dit och Sinsa verkade ganska nöjd med att ligga i väskan i mitt knä. Hunde har varit hos oss i 5-6 dagar nu så det kändes faktiskt lite jobbigt att lämna av honom där. Men vi märkte direkt att han var en favorithund på stället för de två tjejerna som var på plats ropade SINSA och blev alldeles uppspelta bara vi kom genom dörren. Nu är klockan 2200 och vi ska packa! Imorgon bär det iväg och det känns fortfarande overkligt att jag ska åka till Tokyo!