Dagarna har passerat och regnet lika så, idag är det strålande härlig sol. Bilderna är från hotellets "sky garden" på våning 15. Alla hus har sky gardens ofta med fina trädgårdar. Det regnar inte lite när det regnar här. Har bestämt mig att köpa regnstövlar i grönt och en galonjacka så fort det kommer regn igen. Jag skulle ta en promenad till östra delen söder om floden. När jag kom ut öste regnet ner men jag bestämde mig för att trotsa. Men det var helt olidligt. Jag visste inte att åt östra hållet är det lite uppförsbacke vilket innebar att det var total fors längs med de fina marmortrottoarerna. Blöt upp till knäna beslutade jag mig för att ta en kaffe på närmsta Starbucks. Jag tittade mig omkring och 25 meter längre fram var där ett, inte så konstigt därför de finns i överflöd här. Jag som alltid försökt bojkotta Starbucks i Europa och framför allt i London har nu värderat om stället som blivit en tillflyktsplats där jag känner igen mig och känner mig som hemma. Hur som helst blev inte promenaden lång utan jag sökte mig ner i tunnelbanan för att ta mig tillbaka. På luncherna har jag träffat Fredrik med kollegor. En dag åt vi lunch med två koreanska killar som var väldigt lustiga. Jag frågade massor som jag var nyfiken på och de svarade glatt. Fick bland annat reda på att de var runt 35 år (koreaner ser otroligt unga ut) och bodde hemma vilket är mycket vanligt om inte standard. Fick också veta att de tror/tycker att indisk mat påminner mycket om europeisk mat?!?! Jag tycker indisk mat påminner om asiatisk mat till exempel thai, kinesiskt mm. Gav mig inte in i någon diskussion utan tänkte för mig själv att vi har nog fel och rätt allihopa.
Igår satt jag på TAT och försökte se mig för hur jag ska göra med jobb/studier. Det verkar faktiskt nästintill omöjligt. De är stenhårda på att man som engelskalärare måste ha språket som modersmål. Kurser på universitetet här kostar runt 4 000 000 dvs 25 000sek ungefär. Koreanerna på Fredriks jobb menar att det är riktigt svårt att få jobb som utlänning i och med att jag inte kan språket och att de är ganska konservativa på företagen. Önskar att det vore som London där man springa in på en pub och säga (obs generalisering) "Hello my name is Inga, and im from Sweden". Det kommer bli tufft, mycket tuffare än vi anat. Jag hoppas jag hittar någonting att göra, något litet i alla fall. Annars är jag osäker om jag klarar 6 månader i denna galna stad. Här är en mycket bra artikel som jag hittade på nätet som verkligen beskriver livet här. Nu hoppas jag att Fredrik snart ringer och bekfräftar min och Mihos date. I såfall åker vi runt i taxi och kikar på 7 friska lägenheter. Håller tummarna för high floor.
Middag igårkväll med Carl, Fredrik och Jens
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar