Lägenheter i Seoul

Idag har varit en rolig dag med galna lägenhetsvisningar. Miho på Fredriks jobb hade tillsammans med sin assistent Shinae styrt upp ett antal visningar under eftermiddagen till oss. Fredrik hade en deadline så han hade inte någon möjlighet att följa med. Klockan tre begav sig jag, Miho och Shinae ut för att kika. Som alltid in i taxi, även om målet visar sig vara 500 meter iväg. De missbrukar verkligen taxi här och tycker vi svenskar är konstiga för att vi går så mycket.

Väl framme hos mäklaren fick vi hoppa in i hans bil och sedan körde han runt oss mellan tre hus som enligt mig låg bredvid varandra.

Första stoppen var vid ett gigantiskt hus som såklart ägdes av LG. Två lägenheter fick jag titta på. Mycket märkligt är att när någon flyttar ut, lämnar de stället i så dåligt skick. Städar inte alls, dvs att både kök och bad är sjukt snuskigt och gamla övergivna prylar står kvar. Jag berättade för koreanskorna att i Sverige är det precis tvärtom. Man har aldrig så städat, rent och pimpat som när det kommer folk på visning. Lustigt tyckte de. Förutom alla de olika mäklarna som var med hela tiden var även fastighetsförvaltarna med. Detta innebar att det konstant befann sig 5-6 människor som följde med mig och kikade på vårt nya boende. Mycket ovanlig situation.

De tycker även att jag och Fredrik är lustiga som har high floor request och vill ha vacker utsikt. Koreanerna struntar i vilken våning det är och har gärna gardiner, persienner och andra arrangemang för att täcka fönsterna. Lustigt. På de flesta ställen finns det även gym att tillgå. Inte som Helsingkronagymmet då utan ett "riktigt" (utan att trampa någon på tårna=)).

Personlig tränare finns där också och inomhusgolf på tre ställen. Helt tokigt! Trots detta är ändå det viktiga för mig är att lägenheten är så stor, och gärna med ett extra rum, så alla våra besökare.....enkelt kan bo hos oss!

Av de tio lägenheter som vi hann kika på under fyra galna timmar igår har jag valt ut tre som Fredrik, jag och Shinae ska titta på en sista gång idag för att sedan ta ett beslut.

En stor studio

Fina utsiktsbilder från olika lägenheter

6 dagar - almost 6 månader

Dagarna har passerat och regnet lika så, idag är det strålande härlig sol. Bilderna är från hotellets "sky garden" på våning 15. Alla hus har sky gardens ofta med fina trädgårdar. Det regnar inte lite när det regnar här. Har bestämt mig att köpa regnstövlar i grönt och en galonjacka så fort det kommer regn igen. Jag skulle ta en promenad till östra delen söder om floden. När jag kom ut öste regnet ner men jag bestämde mig för att trotsa. Men det var helt olidligt. Jag visste inte att åt östra hållet är det lite uppförsbacke vilket innebar att det var total fors längs med de fina marmortrottoarerna. Blöt upp till knäna beslutade jag mig för att ta en kaffe på närmsta Starbucks. Jag tittade mig omkring och 25 meter längre fram var där ett, inte så konstigt därför de finns i överflöd här. Jag som alltid försökt bojkotta Starbucks i Europa och framför allt i London har nu värderat om stället som blivit en tillflyktsplats där jag känner igen mig och känner mig som hemma. Hur som helst blev inte promenaden lång utan jag sökte mig ner i tunnelbanan för att ta mig tillbaka.

På luncherna har jag träffat Fredrik med kollegor. En dag åt vi lunch med två koreanska killar som var väldigt lustiga. Jag frågade massor som jag var nyfiken på och de svarade glatt. Fick bland annat reda på att de var runt 35 år (koreaner ser otroligt unga ut) och bodde hemma vilket är mycket vanligt om inte standard. Fick också veta att de tror/tycker att indisk mat påminner mycket om europeisk mat?!?! Jag tycker indisk mat påminner om asiatisk mat till exempel thai, kinesiskt mm. Gav mig inte in i någon diskussion utan tänkte för mig själv att vi har nog fel och rätt allihopa.

Igår satt jag på TAT och försökte se mig för hur jag ska göra med jobb/studier. Det verkar faktiskt nästintill omöjligt. De är stenhårda på att man som engelskalärare måste ha språket som modersmål. Kurser på universitetet här kostar runt 4 000 000 dvs 25 000sek ungefär. Koreanerna på Fredriks jobb menar att det är riktigt svårt att få jobb som utlänning i och med att jag inte kan språket och att de är ganska konservativa på företagen. Önskar att det vore som London där man springa in på en pub och säga (obs generalisering) "Hello my name is Inga, and im from Sweden". Det kommer bli tufft, mycket tuffare än vi anat. Jag hoppas jag hittar någonting att göra, något litet i alla fall. Annars är jag osäker om jag klarar 6 månader i denna galna stad. Här är en mycket bra artikel som jag hittade på nätet som verkligen beskriver livet här. Nu hoppas jag att Fredrik snart ringer och bekfräftar min och Mihos date. I såfall åker vi runt i taxi och kikar på 7 friska lägenheter. Håller tummarna för high floor.

Middag igårkväll med Carl, Fredrik och Jens

Var i USA idag!

Måndagen startade med en klump i magen när jag inser att jag ska ut i staden, själv! Det är inte som London, Paris eller New York där en taxiresa faktiskt inte kan vara som ett helt projekt. Det finns ett nätverk runt omkring i världen för kvinnor boende utomlands som heter SWEA. Jag har fått kontakt med en tjej här i Seoul som heter Linda som jag skulle mötas upp med. Varje måndag fikar de på ett ställe norr om floden. Vi bor nu en bra bit söder om floden. Denna måndag var det lite annorlunda upplägg. Linda är gift med en amerikansk soldat, och likaså är här en svensk kvinna som är gift med en man som är general och representerar Sverige på den amerikanska basen. Denna fika skulle därför gå av stapeln inne på den amerikanska basen som är gråmålad här på kartan.

Människor som har tillgång till US Army basen får endast ta in ett begränsat antal besökare per gång. Mycket hård kontroll vid gaterna kan jag säga. Sen väl innanför ett antal portar befann jag mig i USA. Det var som att komma in i en film. Militärgäng som var ute och joggade och sjöng visor under tiden, ni vet hejarramsor typ. Ett stort hotell, köpcentra med Pizza Hut och alla andra amerikanska kedjor ni kan tänka er. Världens vackraste fikapark och mycket mycket mer. Allting betalades så klart i dollar. Mycket skum upplevelse och mycket trevligt att träffa alla svenska kvinnor, de flesta med barn och män som arbetar här under en period. Väl utanför portarna igen var jag tillbaka i en galen asiatisk stad igen. För att utmana mig själv på vägen hem till Gangnam tog jag Metron och inte en taxi. Taxi är också en utmaning eftersom de inte förstår vad man säger många gånger även om man försöker få till det riktigt koreanska soundet men metron här är stor! Tre byten blev det (och en taxi).

Där mötte Fredrik och Miho upp mig. Miho är en på Fredriks jobb som fixar och trixar och är riktigt snäll och bra. Vi åt lunch på en japansk/koreansk restaurang. Vi satt i ett eget rum där bordet är i markhöjd men benen går under marken typ, det var riktigt fint men maten..hur ska jag säga?! Det var tur att jag var så otroligt hungrig efter att ha ätit en "liten" amerikansk bagel till frulle. Sen blev det TAT kontorsvisning och Miho har fixat en plats till mig på kontoret i fall jag inte vill sitta ensam på hotellet och söka jobb/utbildning/sysselsättning. Därefter har vi varit och kikat på två lägenheter. Häftiga båda två och de ligger väldigt bra men vi har nog bestämt oss för en som vi verkligen gillar. Mer info en annan gång!

Nu är jag trött efter alla knasiga intryck och har återigen överskridit min egen gräns för hur långa inläggen ska vara så att folk orkar läsa!

Rosa icke mathundar

Väskan är tillbaka! Efter 28 missade och 5 samtal med flygplatsen levererades den till hotellet. Mycket glädje vid återföreningen och hotellpersonalen? bugade och tackade när de överlämnade väskan till en glad mig=) Jag tackade såklart också.

Lördagskvällen innebar grillning, inomhus som man gör här. Varje bord har sin egna grill i mitten. Det var gott men magen har inte varit lika nöjd med grillningen tror jag. Målet i lördagskväll var att stanna uppe och inte somna på eftermiddagen för att bekämpa jetlagen. Det lyckades jag med och somnade inte förrän vid 12-snåret.

Söndagen började med brunch på ett Koreanskt-amerikansk ställe där vi mötte upp Carl och Charlotta från Fredriks jobb samt två killar Björn och Markus från ett annat svenskt företag. Mycket trevligt men dock var min kropp och framförallt min mage inte så medgörlig så vi skildes åt då jag hade siktet tillbaka på hotellet. Men jag ville inte ge med mig och efter att ha promenerat en bit bestämde vi oss för att ringa upp Björn och Markus igen för att följa med till en park längs med floden där de brukar ha sin Cherry Blossom Festival i början på våren då träden är som finast. Vi var någon vecka sena men träden var vackra ändå. Parken var välbesökt av tusentals människor som picknickade i solen. Riktigt härlig försommardag var det igår med va 18 grader och sol. Koreanerna är lustiga och gömmer sig för solen. De vill hemskt gärna behålla sin vita färg på händerna och i ansiktet. Inte som vi svenskar med andra ord. DE FÄRGAR PÄLSEN PÅ SINA HUNDAR! Kommenterar inte ens detta, se för er själva på bilderna nedan. Det var härligt att gå längs med floden men lite panikartat när man inser hur jäkla stor denna staden är. Floden som på kartan såg ut att vara i storlek med Malmös kanal enligt mig är snarare i storlek med Öresund mellan Helsingborg-Helsingör. Fredrik och min söndagsmiddag avnjöts på en italiensk restaurang. Kanske den bästa italienska restaurang jag varit på.. (eller har kraven på europeisk mat sänkts?) De var uppenbart ärade att vi som europeer kom till deras ställe och bjöd på carpaccio och annat smått och gott. Tjejerna sa till Fredrik "Very handsome" och var oerhört inponerade och fnissiga för att jag betalade notan. Very jämntällt! Söndagen avslutades med en sjunde taxiresa för dagen och en GT på en SkyLounge där utsikten var ljuvlig och servitören roligt då han sprang och serverade oss.

Fredrik grillar

Spännande mat

Körsbärsträd

Färgade hundar..

Hunden har en mus som koppel

Fin utsikt

Resan och första dagen!

Ja, det har hänt väldigt mycket under de senaste dygnet, troligtvis för att jag inte sovit!

Planet från Köpenhamn till Helsinki blev försenat och när jag kom till Helsinki sprang jag

genom hela Finland (kändes de som) då det endast var 15 minuter till att planet skulle gå till Seoul. När jag kommer till gaten är det nåt galet och där står bara att vi ska invänta ny info. Jag slår mig ner och väntar tillsammans med de andra 268 koreanska passagerarna och väntar. Tekniska problem, ack då! Men väntan blev inte lång och nytt besked kom att planet skulle gå två timmar senare. Väldigt lycklig befinner jag mig till sist i ett bekvämt säte på planet och har en 60-årig koreansk kvinna brevid mig som helt och hållet härmar mig...... haha. Jag öppnar påsen med filten, hon öppnar påsen, jag tar upp en tidning ur stolsfickan bläddrar och sedan öppnar jag vattenflaskan och hon precis samma. Jag skrattade så mycket inombords att jag log som en sol.

Fredrik möter mig på flygplatsen men innan dess ska man ju i vanlig

ordning hämta sitt bagage, trodde jag. Väskorna for runt omkring mig men till sist stannar bandet och jag står ensam kvar. Ganska obekymrad över förlorat bagage (så när som på att det är Kajsas väska som jag självklart kommer att ersätta om den inte kommer tillbaka) beger jag mig till en disk för att försöka anmäla bagaget försvunnit. Detta lyckades jag riktigt bra med då de fem tjänstemännen som tillsammans med varsitt ganska magert engelskt ordföråd kunde föra en konversaktion med mig. Jag fick mitt viktiga papper så att jag kan gå och handla kläder och få tillbaka på försäkringen (hallelujha Nordea VISA Guld) och sedan sprang jag glad ut till Fredrik!! Vi

ordnade en koreansk mobiltelefon till mig och sedan bar det iväg till stan. Hotellet är jag mycket tillfreds med. Jag gillar guld, hotellet och rummet ÄR guld.

En väldigt eftertraktad dusch men dock tillbaka i resekläderna och sen begav vi oss ut för att möta Carl och Charlotta som bor och arbetar här på Fredriks företag. Vi gick och åt indiskt, lite fegt kanske men vi behövde verkligen mat! Sedan var det bara att låta kortet glöda (överdrift) för att återskapa en ny garderob för några dagar framöver.

Hela hotelletrummet styrs av en panel som är helt vansinnig. Bland annat kan man via panelen se vem som står utanför dörren eftersom det sitter en videokamera insprängd i väggen brevid ytterdörren.

Fredrik utanför hotellet som heter..

Min nya garderob

Panelen där vi bland annat styr lampor samt skylten utanför dörren till städerskan

Kortens stad. Det högra är till hissen? och rummet. Det vänstra åker man buss, taxi och metro på.

Rummet

Im on my way, snart!

Flygspektaklet kommer att gå=)

Woooow!!

Stress, aska & tårar

Vansinne, vilken psykisk stress det är att inte ha koll på läget. Jag vet ju att jag har ett visst kontrollbehov… men att det nästintill kan driva mig till sjukdom visste jag inte=) Oddsen var sådär när jag tillsist vid tvåsnåret inatt kunde komma till ro och gå och lägga mig. Fem av de åtta flygen som skulle gå till Helsinki där jag mellanlandar var redan då inställda och för att bättra på oddsen så gällde de Finnairs alla flyg utom mitt. Jag hade bestämt att åka tidigt till Kastrup och vaknade 0600 och hade ingen ro att ligga kvar i sängen. Dock kom jag inte iväg förrän strax innan 0800 och jag har faktiskt ingen aning vad jag gjorde de två timmarna, mycket förvirrat. Jag vet i alla fall att jag drog ut sladden till TV:n och förundrades hur jag kunde prioritera detta?! Kom fram till att min far alltid tjatar om hur viktigt detta är när man är borta en längre tid och det har uppenbarligen satt sig.

När jag sitter på bussen till Svågetorp svänger den in och stannar. Bussen har gått i sönder och dörrarna går inte att stänga. Det kändes riktigt skönt eftersom att jag då inbillar mig att jag då fått dagens dos av otur och att allt från och med nu skulle gå som smort. Vilket det (än så länge) också gjort! På Kastrup är det kalabalik. Stackars resande som åker med SAS. Köerna var så långa att det knappt gick att ta sig förbi den stora terminalen till terminal två. Det var inte så mycket bättre i min terminal och vissa incheckningsdiskar var fullständigt kaos.

Jag går fram för att checka in hos Finnair. Ingen i kö. Undrar om det är bra eller dåligt och jag blev inte tryggare eftersom min dåliga syn gjorde att jag endast såg skylten Finnair och Cancelled. Dock syftade inställt skylten på de två flygen som jag egentligen var i god tid till. Mitt flyg skulle gå fem timmar senare och var det enda som skulle lyfta till Helsinki idag. Pang pang pang och jag har mitt boardingcard till Helsinki och Seoul i handen. Denna lyckliga stund firade jag med ett glädjegråt på Kastrup terminal tvås taxizon.

Nu håller vi tummarna att inget nytt askmoln eller någon skräckinjagande prognos når oss.

Väska, ros & härliga människor

Här har ni den....den gladaste blomman i hela landet! Tack du är så fin E! Nu har jag fått låna en bra väska till fredag. Det var inte helt okomplicerat att cykla hem med en stor väska men det gick fint till sist. Det som känns så otroligt bra med hela Seoul grejen är att alla människor runt omkring mig är så fina och på riktigt engagerade och glada för min skull. Det gör mig så lycklig att det pirrar i hela magen! Härligt att ha så häftiga människor i sitt liv. Många har frågat mig vad det är för väder i Sydkorea och det roliga är att jag faktiskt inte vet därför det skiftar så. Jag har hört att det är vår.. och det räcker för mig!

Lite positiva tankar

Nu ska jag sluta oroa mig och vara allt för negativ när det gäller askan. Som en klok pojkvän sa, på andra sidan klotet, är det helt dumt och onödigt att vara ledsen och orolig nu. Tiden får utvisa. Lägger upp finafina bilder istället. Snart kan jag fotografera mina egna från dessa platser.

I have a bad feeling

Det här ser då minsann inte så bra ut tycker jag. Aska?! Kan inte någon utveckla en stor dammsugare så vi kan suga upp skräpet i luften? Börjar så sakteliga planera om för eventuell inställd trip på fredag. Det är jättelångt att inte flyga till Seoul. Det är så långt så att inte ens Google har ett förslag på hur jag ska ta mig dit:

"We could not calculate directions between Kristianstadsgatan 8, 214 23 Malmö, Sweden and Seoul, South Korea."

Med mina beräkningar skulle det ungefär vara 7771,5 km fågelvägen. Finanskris I världen, flygbolag i konken, stater som inte har råd att gå in och stötta flygbolag då deras egna ekonomier är lika illa, vad händer då? 2012 kanske är är så långt borta ändå. Vilken tur att Ryssarna varit så förutseende så de byggde en sjukt lång järnväg. Im on!

Oroande aska men glad tunnelbana

Hade svårt att somna eftersom jag är lite orolig över den här Eyjafjallajökulla. Vulkanen verkar inte alls ha som avsikt att sluta hosta ur sig sot i vår luft och det verkar ju inte heller lovande att vulkanenes senaste utbrott pågick i över ett år. Detta var 1821 så varför måste den komma på att börja leva nu? Attans, ska försöka att inte fundera mer på de där. Jag hörde att Seouls tunnelbana skulle vara den mest punktliga i hela världen trots att den är så oerhört stor. Detta för att varje linje körs av olika privata bolag. I Sverige är vi rädda för att släppa in andra aktörer än SJ då vissa svenskar hävdar att vi resenärer kommer bli så lidande då flera aktörer och privatisering bidrar till förseningar och massa andra dåligheter. Ja, jag vet inte vad som är bäst, men hur har det gått för SJ i vinter egentligen?

Hungern-den bästa kryddan (ja..happ?)

Är uppriktigt ganska nervös över just matbiten. Jag kan säga så mycket att när jag googlar runt på "Korean food" dyker det inte direkt upp en vacker smörgåstårta eller en ostmacka med gurka. Vet inte hur jag ska ta mig an de här små (levande eller torkade) rackarna som går att återfinna i sallader, soppor och som snacks. Funderar på att göra entré som vegetarian men samtidigt är det himla synd och lite småfegt. Inför resan nu om en dryg vecka kommer jag nog ändå hålla mig till att:

- Inte äta något levande

- Till största möjliga mån undvika bläckfisk

- Låta bli kyckling sashimi som annars sägs vara är en specialitet?!

Kommer gå lysnade de här. Vilken upplevelse!

Första bilden, fjärde uppifrån ser helt okej ut, eller hur?

Yes box på gång!

Det är ju en aningens vansinne hur beslut kan fattas på så kort tid. Men det är extra spännande att kastas iväg på äventyr. Nu kör vi helt enkelt och häftigt ska det bli. En vecka som sagt med start den 23 april. Under denna vecka blir det reka läget, kika på sysselsättning, lägenhet kanske och sånt där alldagligt=) Fortfarande är det helt galet allt ihop i mina tankar. Sedan bär det iväg för ett halvår. Troligtvis med start den 1 juni som det ser ut nu. Inte klokt, jag är inte klok eller jag är klok..hur som helst är jag väldigt lyckorusad.!

You all look the same

Hemskt roliga tröjor med tryck finns det att hitta, har jag hört. Tycker att denna är väldigt lustig. Det är verkligen så vi till en början tänker ifrån alla håll. Fredrik var under sitt senaste besök i Seoul känd som Tom Cruise. Jag tror inte en endaste västerlänning skulle göra den kopplingen...möjligen till Ben Affleck=)

난 가야까지 지금은 그냥 몇 주 동안 하루 남았 군. 전 프레드릭를 사랑해!

Utveckla musiksmaken

Detta är tydligen en riktigt populärt tjejpopband i Korea. Galet när man ser att deras video spelats mer än 12,1 miljoner gånger på Youtube. Det är så komiskt att de kastar in engelska ord i sången som inte hänger eller passar ihop bara för att någon har kunnat dem var för sig. Hur som helst är tjejerna jättesöta. Synd bara att någon lurat på dem maskeradkläder.

Oskulden

Premiärskrivande på min nya bloggeluring. Här tänkte jag att jag skulle skriva innan och under visiten till Sydkorea.

Jag har legat sjuk igår och idag och därför är det perfekt att börja planera och fixa inför min resa. För de som inte känner till planerna så åker Fredrik till Kina på söndag och blir borta i två veckor sedan möts vi lördagen den 24/4 i Seoul.Ju mer jag läser i Lonely Planet, Wallpaper City Guide och överallt på nätet ju mer inser jag vilken sjuk och sjukt spännande stad det är jag ska besöka. Hotellet som vi ska bo på ser väldigt fint ut. Jag har sagt till att jag vill bo så högt upp som möjligt så jag kan titta långt!